Symtom hos barn och tonåringar

Symtomen på depression utvecklas utifrån olika åldrars sätt att tänka och uttrycka sig. Ju yngre barnet är, desto mera fokuseras på kroppsliga symtom. Barn har i undersökningssituationer ofta lättare att beskriva hur de mår i en teckning än i ord.

I övre tonåren kan de flesta beskriva sina känslor med ord. Trots det beskriver tonåringar med depression mycket ofta en rad kroppsliga symtom och visar ofta oro för kroppslig sjukdom. Tonåringar söker ofta hjälp för de kroppsliga besvären, inte främst för de psykiska. Barn klagar spontant på kroppsliga besvär, inte på ledsenhet.

Förändringar i känsloläget är obligatoriska för diagnosen och kan hos barn och tonåringar ha olika valörer:

  • Nedstämdhet
  • Irritabilitet
  • Oförmåga att uppleva glädje i något
  • Tankar av värdelöshet och skuld
  • Okoncentration - tanke - beslut
  • Tankar på självmord
  • Rubbningar i energi, sömn, aptit och psykomotorik

Oftast är det allmänna kroppsliga symtom som är orsak till att ungdomar med depression söker hjälp. Ångestsymtom finns hos majoriteten av deprimerade ungdomar och har ofta funnits redan under barndomen, innan depressionen utvecklades. Uppförandestörningar kan utvecklas till asocialitet och finns hos var fjärde deprimerad tonåring, oftare hos pojkar än flickor. Risken är också stor att deprimerade tonåringar provar droger.

  • Somatiska symtom som till exempel ont i magen, ont i huvudet och dålig aptit
  • Ångest. Separationsångest, generell ängslighet eller tvångssyndrom
  • Uppförandestörningar som kränker andras rättigheter eller bryter mot de normer som hör till åldern. Till sådana beteenden räknas handlingar såsom skolk, rymning hemifrån, slagsmål med tillhyggen, vandalism, stölder, lögner och allvarliga regelbrott.
  • Missbruk

Föreningen balans