Psykologiska faktorer
av Professor Elias Eriksson
Det är väl känt att allvarliga livshändelser kan utlösa ett depressivt skov hos en patient med benägenhet för denna sjukdom.
Det har även föreslagits att mer långvariga psykologiska stressorer skulle kunna framkalla en benägenhet för sjukdomen, men dokumentationen härvidlag är bristfällig.
Det har också föreslagit att tidiga barndoms-upplevelser skulle kunna öka benägenheten för depression i vuxen ålder, men också för denna hypotes saknas robust vetenskapligt stöd. Litteraturen kring negativa livshändelser och depression är rikhaltig, och talar för att samband kan föreligga. De metologiska svårigheterna vid tolkningen av dessa resultat är dock påtagliga.
Psykologiska stressorer kan framkalla både temporära och permanenta förändringar i hjärnans biokemi. Synsättet att psykologisk påverkan kan bidra till utvecklandet av depression står därför inte i strid med hypotesen att sjukdomen är ett uttryck för en neurobiologisk störning.
Även om psykologiska faktorer kan bidra till uppkomsten av en depression bör betonas att sjukdomen ofta kan utvecklas också utan att några sådana faktorer kan identifieras.
För psykogenes vid depression, se även avsnittet "Psykoterapi" och "Utmattningsdepression".


