Somatik/psykosomatik

Värk, spänningssymtom i muskulatur

Vid långvarig depression med mycket ångest- och spänningssymtom uppstår inte sällan smärttillstånd i muskulaturen. Ibland är det smärtan som får patienten att söka vård. Om symtomen varat en tid kvarstå ofta smärtproblematiken lång tid efter att depressionssymtomen är botade. Sjukgymnastik och fysikalisk terapi kan vara indicerad i rehabiliteringsskedet.

Nedsatt aptit, viktnedgång

Viktnedgång är ett klassiskt symtom vid depression. Ibland kan den vara dramatisk och inte enbart förklaras av minskad aptit utan även av hormonella förändringar under depressionen. Malignitetsutredningar görs ibland innan depressionstillståndet upptäcks och diagnosticeras. Aptiten är ofta nedsatt och kan i förlängningen leda till total avsmak för mat.

Ökad aptit och kolhydratbehov

Ökad aptit är vanligt vid SAD (Seasonal Affective Disorder) där främst kolhydratsug ger upphov till ökat intag av sötsaker.

Oro för kroppslig sjukdom

Det är förklarligt att individen söker naturliga och förståeliga orsaker till sjukdomskänslan. Rädslan för kroppslig sjukdom gör ofta att patienten söker sjukvård och det är därför av stor vikt att misstänka depression vid medicinskt sett svårförklarliga tillstånd eller vid klara hypokondriska besvär.

Diffusa och bisarra kroppsliga symtom

Vid svårare depressionstillstånd kan de kroppsliga klagomålen få bisarra uttryck, ibland av vanföreställningskaraktär. Detta är vanligare hos äldre män med depression.

Ökad infektionsbenägenhet

Immunförsvaret påverkas negativt vid depressionssjukdom. Följden är ofta ökad infektionsbenägenhet och fler sjukdagar.