Diskussion och kommentarer

John har en uttalad symtombild sedan några månader utan påtaglig varaktighet bakåt. Detta utesluter personlighetsstörning. Däremot kan man misstänka personlighetsdrag av fobisk och hypokondrisk karaktär. Han söker för ångest, med en panikattack de senaste veckorna. Förutom ångestbesvär finns en tilltagande nedstämdhet och bristande självtillit. Den depressiva symtombilden har dock inte hunnit bli så djup. I anamnesen kan man misstänka hereditet för depression på faderns sida, vilket är en riskfaktor.

John fick diagnosen "fobisk ångest med panikinslag" samt "sekundär mild depression" och remitterades till psykiater. Han erhöll kognitiv psykoterapi i sammanlagt 20 timmar och därefter kontakt med terapeuten för uppföljning efter två månader.

John var vid uppföljningen i stort besvärsfri förutom tendens till hypokondri vid stress. John instruerades att höra av sig direkt om besvären skulle återkomma. Behandling med bensodiazepiner ansågs olämpligt. SSRI preparat övervägdes om inte terapin haft effekt.

Ett viktigt inslag i behandlingen blev snusavvänjning, då stor konsumtion av snus ger höga koncentrationer av nikotin. Kliniskt sett kan detta vara en triggande faktor i ett utvidgat ångestsyndrom.

Kognitiv beteendeterapi och antidepressiv farmakologisk behandling har i detta fall bäst vetenskaplig dokumenterad effekt.

Psykodynamisk terapi är försvarbart, framförallt om patienten själv har tilltro till det, men har sämre dokumenterad effekt.