Verktyg för patientmötet

Här presenteras några verktyg för att öka möjligheterna till att skapa bra patientmöten.

Begriplighet

En förståelse hos behandlaren om vad som kan röra sig hos patienten på ett lite djupare plan kan öka vår förståelse för en rad fenomen, till exempel självkänsla och självbild. Ett möte med en behandlare som kan bidra till att öka den egna kunskapen och därmed förmåga att själv göra rätt saker, följa överenskommen behandlingsplan mm är värdefullt.

Hanterbarhet

Mötet med en annan människa måste vara autentiskt och äkta. Alla former av beteenden som känns onaturliga för dig kommer i de flesta fall bidra till att mötet inte blir bra.

Rummet

Visst har det betydelse hur de lokaler och det rum är utformat när du själv besökt tandläkare, läkare eller någon offentlig inrättning. Fula nerslitna lokaler ger förutom ett trist intryck även en signal om att de som arbetar i lokalerna slutat bry sig om hur de har det och i förlängningen då hur de som besöker lokalerna har det. Fråga gärna besökande patienter hur de uppfattar lokalerna och lyssna noga på svaret. Det finns en stor risk att du och dina medarbetare blir lite hemmablinda och inte alls ser samma saker som tillfälliga besökare.

Skrivbord är utmärkta arbetsredskap. Men i mötet med patienten är de i vägen. Det är stor skillnad att sitta placerade snett emot varandra med ett litet sidobord. När det gäller kontakt och möjligheter att få tillgång till varandras ickeverbala kommunikation ökar ett sådant möblemang möjligheterna.

Om möjligt bör rummet också vara ostört så att det under den tid som patienten är där inte sker oplanerade avbrott eller annat som kan störa kommunikationen. Ovanstående kan vara svårt att genomföra på exempelvis en akutmottagning, men är trots stökiga omständigheter alltid något att försöka ha i åtanke i någon mån.

Tiden

Viktigt att det finns en förståelse för att tiden är ändlig och att den respekteras och nyttjas på ett klokt sätt. Om patienten inte vet hur mycket tid som finns till förfogande kan en upplysning om detta i inledningsskedet vara klokt. Många patienter har en tendens att först i sista minuten ge den allra viktigaste informationen. Det är vanligt och psykologiskt fullt begripligt att något som patienten själv är rädd för bagatelliseras eller tas upp i förbigående. Det underlättar för patienten att veta hur mycket tid som finns till förfogande.

Närvaro

I många undersökningar så kommer just närvaro högt upp på önskelistan, det vill säga en aktiv, uppmärksam och intresserad närvaro. Närvaro signaleras i form av kroppshållning och blickens kvalitet snarare än verbalt.

Inledningen

Patienten har som regel endast full kontroll över en konsultation precis i inledningsskedet. Vi tycker alla att det är svårt att tala om saker som väcker vår oro eller känns obehagligt på något sätt. Därför är det vanligt med en lite försiktigt trevande öppning från patientens sida, ofta avslutad med en kort paus. Denna paus fyller för det mesta mer funktionen att samla sig en liten stund så att man sedan kan ta upp det som känns lite mer skrämmande och kan vara den egentliga orsaken till besöket. Det är för det mesta ett misstag att som behandlare i inledningsskedet gripa in i detta hos patientens inre skeende. Att vänta en stund och kanske verbalt ge en vink om att det är okej att fortsätta leder ofta till att patienten snabbare än annars kommer till sakens kärna och dessutom stärkt kontakten.

Känslor

Benämna känslor och bekräfta känslor uppfattas ofta omedelbart som ett kraftigt empatiskt inslag. Här har det förekommit oklarheter och oro över att man kan utlösa något negativt eller att detta skulle kunna uppfattas som integritetskränkande. Självklart gäller det att bruka detta, liksom alla andra verktyg, med förnuft. Men rent allmänt så vittnar många om att det känns bra att läkaren kan bekräfta känslan. Detta gäller även i de fall när känslan kan vara onormal.

Sällan eller aldrig skadar benämningen/bekräftelsen av en känsla någon så länge som man träffat rätt. Däremot fördjupas ofta kontakten. Detta är en del i det som brukar benämnas empati.

Uppdraget

Uppdraget ligger ofta i förlängningen av patientens förväntningar. Det är klokt att bilda sig en uppfattning om dessa. Det är viktigt att patient och läkare har, om inte en gemensam syn på uppdraget, så i alla fall att de känner till varandras syn på det hela.
En enkel variant när man känner sig osäker på uppdraget är att helt enkelt fråga patienten vilka förväntningar han/hon har.

Ansvar

Numera tar många patienter ett stort och aktivt ansvar för sin egen behandling. Flera studier har visat att detta ger bättre compliance och patienter som är tryggare och bättre rustade för att ta hand om sig själva. Det finns flera studier som visat en minskad vårdkonsumtion i grupper där man i studier satsat extra på att ge kunskap om sin situation.